undervisning – Redaktörens anmärkningar från orangeriet

Tidskriften Märgen – ett pedagogiskt projekt

På årets bokmässa presenterade våra studenter, tillsammans med studenter från Författarskolan, tidskriften Märgen, som de gjort tillsammans. Studenterna står för såväl innehåll som formgivning och publicering. I ett panelsamtal på Skriva-scenen på bokmässan beskrev huvudredaktörerna, Kristina Cekanovic och Viola Duvander, att de lärt sig mycket av projektet och också hittat nya vänner på vägen. Tidigt i processen samlade huvudredaktörerna ihop en redaktion och skapade flera utskott som tillsammans har arbetat hårt för att få till slutprodukten. Märgen lanserades på bokmässan i torsdags och en releasefest går av stapeln ikväll på Frank i Malmö.

Projektet kom till i ett samarbete mellan lärarna på Förlags- och bokmarknadskunskap och Författarskolan och är finansierat av HT-fakulteterna vid Lunds universitet. Tanken var att våra studenter skulle få nätverka med varandra och få ett utbyte av varandras lärdomar från respektive utbildning. Dessutom skulle projektet fördjupa de kunskaper de förvärvat under sina studier och samtidigt realiseras framför deras ögon i ett konkret resultat. Vi lärare förvånades över hur snabbt studenterna tog över processen med tidskriftsarbetet och gjorde det till deras eget från ax till limpa. Pilotprojektets utfall blev oväntat bra och vi kommer troligtvis att fortsätta med något liknande framöver.

När jag berättat om tidskriften för utomstående har jag någon gång mötts av skepsis över företaget att satsa på en fysisk tidskrift, men faktum är att våra studenter är några av de människor som fortfarande värderar den fysiska produkten. Det kan ofta vara den som hägrar i slutet av såväl en utbildning i författarskap som en i att arbeta med förlag. En ambition är dock att tidskriften också ska finnas digitalt tillgänglig, så småningom.

Viola och Kristina framhävde även att en viktig del av arbetet med tidskriften var samtalet och samarbetet kring de enskilda texterna. Det var viktigt att skribenterna redan tidigt insåg att de texter de skickade in var grundtexter som skulle bearbetas redaktionellt. Redaktörerna tog på sig en aktiv roll att tillsammans med författarna få fram det bästa av texternas potential. Särskilt värdefullt var det att alla roller innehades av personer på en jämställd nivå, i den bemärkelsen att de alla var studenter och ingen hade mer makt än någon annan. Även om detta förhållande sällan brukar vara fallet när en skribent närmar sig ett ”riktigt” förlag eller en kulturtidskrift, är det en inspirerande och värdefull erfarenhet. Det har säkert varit en positiv utgångspunkt för studenternas lärande genom projektet. Vi hoppas på flera nummer av Märgen!

På bilden syns från vänster till höger Carola Mikaelsson och Anna Clara Törnqvist (lärare på Författarskolan), Viola Duvander och Kristina Cekanovic.

Omslag till Märgen nr 1.

Deckarförfattare som bokmarknadens entreprenörer?

Häromdagen diskuterade vi under en föreläsning på förlagsutbildningen litterära agenturer och hur deras verksamhet i Sverige är starkt förknippad med deckargenrens framgångar (Berglund 2014). Sedan 2000-talets första decennium har de litterära agenternas roll på den svenska bokmarknaden vuxit fram och tagit allt större plats.

Karl Berglund har visat att detta har tydliga samband med framväxten av det så kallade svenska deckarundret. I och med de svenska deckarförfattarnas allt större framgångar på en internationell marknad har behovet av agenturer förstärkts och samtidigt har agenturerna bidragit till att förstärka framgångarna. En konsekvens har även blivit att, när agentverksamheten väl tagit fart och börjat blomstra, finns den på plats för att föra fram även författare som skriver i andra litterära genrer. Därmed har deckarförfattarnas framgångar banat väg för att också andra författare ska lyckas utomlands.

I projektet Brott lönar sig. Kriminallitteraturförfattaren som föregångare på den svenska bokmarknaden har jag, tillsammans med min kollega, Carina Sjöholm, tagit fasta på denna utveckling. Vi menar att deckarförfattarna – på grund av att de befinner sig så att säga i framkant på bokmarknaden – får rollen som föregångare genom att de ofta blir de första att hantera nya utmaningar. Ett exempel är att hantera sociala medier på ett sätt som tillmötesgår såväl inhemska som internationella publiker, ett annat är konkurrensen med andra i kriminallitteraturens idag stora fält på marknaden. Det blir allt viktigare att göra och hålla sig synlig och många deckarförfattare utvecklar kreativa lösningar för att göra det.

Men, även om fältet innehåller mycket konkurrens, visar våra observationer att deckarförfattarna också fungerar som en ”community of practice” (Wenger 1998). De nätverkar med varandra, hjälper och stöttar varandra och deltar i ett gemensamt identitetsbygge som centreras kring vad det innebär att vara deckarförfattare. Denna del av deras författarskap är även en del av det de säljer till sina läsare: drömmen om att vara deckarförfattare.

Referenser:

Karl Berglund: ”A turn to the rights. The advent and impact of Swedish literary agents” (i Jon Helgason, Sara Kärrholm och Ann Steiner, red. Hype. Bestsellers and literary culture, 2014, s. 67–88).

Sara Kärrholm och Carina Sjöholm: ”Crime writing and social marketing as creative work” (i Erika Andersson Cederholm, Katja Lindqvist, Ida de Wit Sandström och Philip Warkander, red. Creative work. Conditions, contexts and practices, 2024). Länk: https://www.taylorfrancis.com/chapters/oa-edit/10.4324/9781003402688-12/crime-writing-social-marketing-creative-work-sara-k%C3%A4rrholm-carina-sj%C3%B6holm?context=ubx&refId=445947aa-3582-405f-ad0c-7febea3eaaf3

Gästforskare i förlags- och bokmarknadskunskap med fokus på läsning

Under november månad kommer Julia Pennlert, till vardags universitetslektor på Bibliotekshögskolan i Borås vara gästforskare hos oss på förlags-och bokmarknad. Hon är litteraturvetare med intresse för den digitala teknikens påverkan på läsning, litteratur och bokbransch!

Hallå, Julia Pennlert vem är du och vad kommer du göra hos oss?

Jag kommer under min vistelse i Lund att medverka vid seminarium och föreläsa för studenterna som läser på andra terminen i förlags – och bokmarknad! Förra veckan pratade jag lite om litteratursociologi för studenterna och den här veckan ska jag i stället fokusera på läsningens roll i samtiden. Förutom det, så har jag även presenterat ett bokprojekt som jag arbetar med för forskarna på institutionen, som har arbetstiteln ”Läsandets landskap” som så småningom ska bli en populärvetenskaplig bok i ämnet.

Ett bokprojekt – det låter spännande! Varför behövs en bok om läsning nu?

Det började med att jag skickade in en ansökan till Natur & Kultur och beviljades deras arbetsstipendium i mitten av hösten, och för att svara på din fråga så finns det flera anledningar till att jag vill skriva en sådan bok just nu. För det första så är det tydligt att läsning på olika sätt är ett hett ämne i den offentliga mediala debatten och med jämna mellanrum diskuteras läsningens roll och position i samhället i dagspress, i form av upprop, uppmaningar eller debattartiklar. Samtidigt tycks det som om debattörerna pratar om lite olika saker och ibland blandar ihop korten. I diskussionerna är det både läsförmåga och läskunnighet som lyfts upp samtidigt som skönlitteraturens relation till den digitala tekniken också betonas – där just den skönlitterära läsningen ställs i kontrast mot digitala medier och digital teknik. När det kommer till läsforskning så är det också ett spännande fält att befinna sig i eftersom det också befolkas av vetenskapliga områden och discipliner, institutioner och aktörer som har olika bild av vad det är som bör främjas – och vad läsningen ska leda till. Det är just detta som jag vill fördjupa mig i för att nyansera och förstå var läsningen befinner sig idag, vad som läggs i begreppet och hur läsning i dagens mediesamhälle faktiskt kan gå till.

Studenter gör ljudböcker

På förlagsutbildningen har vi varje vår en kurs i Digital utgivning och spridning sedan tio år tillbaka. Kursen innebär en hel del merarbete jämfört med andra kurser eftersom den i princip kräver löpande uppdateringar vad gäller såväl kurslitteratur som annat innehåll varje år och genomgripande förändringar ungefär vart tredje år. Detta för att möta de snabbt skiftande förändringarna i branschen. Det produceras också fortlöpande mycket ny forskning inom fältet som också behöver hämtas in.

I år gjorde vi ännu en genomgripande kursöversyn och införde en ny praktisk uppgift för studenterna: de skulle producera en egen ljudbok i grupper. Grupperna fick sig tilldelade varsin genre: deckare, feelgood/romance, barnlitteratur, facklitteratur, samtida svensk prosa och klassiker. Grupperna förväntades förbereda sig genom att lyssna in sig på ljudböcker i sin tilldelade genre, planera sin produktion och sedan spela in sina ljudböcker i LARM-studion, vid Humlab här på LU. LARM-studions tekniker, Peter Roslund, fanns på plats och var till stor hjälp under inspelningen. Studenterna blev även coachade inför uppgiften av Alexandra Harlegård från bokförlaget Word Audio Press.

I tisdags fick studenterna sedan spela upp delar av sina ljudböcker för oss lärare och för varandra och dela med sig av sina reflektioner kring uppgiften. Många var förvånade över hur svårt det var med själva inläsningen, att välja rätt typ av bok att läsa in, att välja rätt tonfall, tempo och röstläge, och hur viktigt det var att lägga in pauser. Det blev också uppenbart att ju mer förberedelse man gjort innan (testläst hemma, bearbetat manus med anteckningar eller annat), desto lättare blev själva inspelningsmomentet.

Studenterna uppvisade tydligt fördjupade kunskaper om förutsättningarna bakom ljudboksproduktion efter att ha genomfört uppgiften och vittnade om att den pedagogiska tanken bakom hade gått hem. Enligt tidigare erfarenheter med denna kurs, har endast ett fåtal av studenterna en god inblick i eller ens någon tidigare erfarenhet av att lyssna på ljudböcker. En tanke med uppgiften var därför att tvinga studenterna att bekanta sig mer med formatet och förstå det såväl från ett användar- som ett förlagsperspektiv. Nu hoppas jag bara att ljudboksboomen håller i sig ett tag, så att vi kan tillämpa uppgiften åtminstone några år framöver.

På vårt Instagram-konto går det att ta del av några av gruppernas erfarenheter av inspelningen: https://www.instagram.com/p/Cq7jna8NnrG/?img_index=1

Två deckardrottningar och paratextens betydelse

Litteraturvetaren och narratologen Gérard Genette har introducerat begreppet paratext. En paratext fungerar enligt honom som en tröskel till verket på det metaforiska planet: en plats där läsaren kan bestämma sig för om hen vill läsa boken eller låta bli. (Paratexts, 1997) Paratexten ger information som påverkar läsarens eller konsumentens förståelse av boken. Det kan vara antingen en peritext – en sådan paratext som befinner sig på eller i direkt anslutning till verket såsom författarnamn, titel, undertitel, omslagsbild, baksidestext – eller en epitext. Den sistnämnda befinner sig längre från verket och kan vara en intervju med författaren, en reklamannons för verket eller något dylikt.

I förlags- och bokmarknadskunskap brukar studenterna ofta använda sig av paratextanalys i sina uppsatser, inte minst för det är ett relativt enkelt sätt att avgränsa ett material för en undersökning. Studenter på utbildningen har bland annat undersökt genrespecifika paratexter, i likhet med hur Karl Berglund undersöker pocketdeckares paratexter i boken Mordförpackningar (2016) De har även undersökt den digitala paratexten: vad som sker med verks paratexter i exempelvis en digital strömningstjänst som Storytel eller Bookbeat.

I samband med återutgivning av redan etablerade författarskap kan paratexter användas för att göra ett äldre författarskap aktuellt på nytt genom att knyta det till olika idéer eller trender i samtiden. De kan också ge upphov till nostalgi genom att trycka på historiska och tidstypiska markörer. Bland annat har Angus Phillips visat hur en ompaketering av Agatha Christies böcker, i olika omgångar, har påverkat synen på hennes författarskap och gett en skjuts åt försäljningen av hennes böcker. (”How books are positioned in the market: reading the cover”, 2007)

När Agatha Christies 125-årsjubileum gick av stapeln, valde svenska Bookmark förlag att ge ut ett flertal av hennes mest kända titlar i ny, påkostad utformning. Omslagen formgavs av Sara R. Acedo, med en utstuderad retrostil som andades 1920- och 30-tal. Med hjälp av paratexter på insidesflikar och baksidor framhävdes att titlarna fått en ny översättning (av Helen Ljungmark) där tidigare förbisedda aspekter såsom en ”brittisk underfundighet” tagits med, men Christie lyfts dessutom fram som en feministisk förebild. Exempelvis förekommer följande text på den främre omslagsfliken till Poirots jul:

AGATHA CHRISTIE är en av 1900-talets stora kvinnliga pionjärer. Hon levde ett händelserikt liv och fann ofta inspiration till sina romaner ur egna upplevelser.//Genom hela sin karriär sökte Agatha Christie personliga utmaningar. Det handlade om allt från att göra avtryck i en mansdominerad värld till att skapa den perfekta mordgåtan.
citat från främre fliken till omslaget för Agatha Christie, Poirots jul.

Något liknande skedde vid Maria Langs 100-jubileum år 2014. Norstedts valde att, året före, ge ut sex titlar – alla från Langs 1950-talsproduktion – i ny skrud. Omslagen, gjorda av Lucy Davey, tryckte på 1950-talsestetiken, men signalerade dessutom genren romance med de tongivande pastellfärgerna och det snirkliga typsnittet. Nyutgåvan signalerade en konsekrering av Langs författarskap genom att på den bakre fliktexten kalla henne en av den svenska kriminallitteraturens klassiker och ta upp att hon av många jämförts med just Agatha Christie. Samtidigt var valet att betona de romantiska dragen i hennes böcker ambivalent: romance-genren har länge haft lägre status än deckargenren och de erotiska inslagen i Langs deckare är något av det hon genom tiderna fått som mest kritik för. Möjligen kan detta att så tydligt signalera romance och samtidigt lyfta upp henne som en klassiker för svensk kriminallitteratur vara ett sätt att uppvärdera både författarskapet och romance-inslagen i hennes verk.

I anslutning till att böckerna gavs ut kom även filmatiseringar av Langs deckare i en serie filmer med Tuva Novotny och Ola Rapace i huvudrollerna. Filmernas estetik framhävde 1950-talsandan genom bland annat kläder och cigarrettrökning på ett sätt som hakade i den samtida trenden som skapats kring HBOs tv-serie Mad Men, vilket bidrog till att ge såväl filmerna som böckerna ett visst nyhetsvärde. Effekten räckte inte till för att återinföra Lang på topplistorna, men kan ha bidragit till en förstärkning av hennes eftermäle som en av 1900-talets främsta kvinnliga svenska deckarförfattare.

Nämnda verk:

Gérard Genette, Paratexts (Seuils, 1987). Cambridge University Press, New York 1997.

Karl Berglund, Mordförpackningar. Omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998–2011. Avdelningen för litteratursociologi, Uppsala universitet, Uppsala 2016.

Angus Phillips, ”How books are positioned in the market: reading the cover” I Nicole Matthews och Nickianne Moody, red., Judging a book by its cover: fans, publishers, designers, and the marketing of fiction, 2007.

Agatha Christie, Poirots jul (Hercule Poirot’s christmas, 1938). Bookmark, Stockholm 2014.