För ett litet tag sedan blev jag intervjuad i podcasten Babbel-podden om ett ämne som jag skrivit om här i bloggen tidigare: barnlitteraturen som samtidsspegel. (Länk till podd ges längst ner i inlägget) Jag blev ombedd att komma med exempel på samtidsreflekterande barnlitteratur och kom då att tänka på bilderböcker som jag själv vuxit upp med på 1970-talet och som handlar om ett slags vardagsrealism för förskolebarn: att gå på dagis (som det hette på 70-talet), att få en lillebror, att gå till tandläkaren, klä ut sig, leka doktor och så vidare.
Många av de barnböcker som fanns då har idag blivit klassiker och ges fortfarande ut och läses av dagens barn, såsom Alfons-böckerna av Gunilla Bergström och böckerna om Emma och Totte av Gunilla Wolde. Andra är mindre kända idag, som Lotta i Hallonby-serien av Ulf Hultberg och Behnn Edvinsson och böckerna om Sara av Kerstin Thorvall med bilder av Monica Schultz. Men det som idag kan betraktas som en inarbetad och vanlig genre i bilderboken var då någonting mindre självklart och mer ideologiskt laddat, som bara går att förklara i ljuset av den historiska kontexten.
Med debattartikeln ”Bor alla barnboksförfattare i Tomtebolandet” (Expressen 1965) ifrågasatte Kerstin Thorvall den gängse barnlitteraturens oförmåga att skildra barnens verklighet sådan den faktiskt såg ut, med trötta och stressade snarare än bullbakande mammor. Artikeln ingick i en debatt om barnlitteraturens sätt att skildra könsroller som var förknippad med kvinnorörelsen under 1960-talet. Med sina barnböcker skrev Thorvall fram den typen av skildringar hon efterfrågade, exempelvis med boken Mamma, var är du? (1972), om en mamma som gömmer sig från sina barn när allt blir för mycket för henne. Själv har jag starka minnen av den boken från min barndom, samt böckerna om Sara, Sara (1975) och Mer om Sara (1977), där huvudpersonen växer upp med sin ensamstående mamma och går på dagis.
Under 1970-talet kommer, som nämnts, ett flertal bilderböcker med tematik som kretsar kring dagisbarns vardagsliv med ensamstående föräldrar. Dessa böcker har ett samband med hur könsroller diskuterades i samtiden (något jag tidigare skrivit om, referens finns längst ner i inlägget). I tidningen Vi föräldrar, som startades 1968, diskuterades flitigt frågor om kvinnors yrkesarbete, jämlikhet mellan könen och för- och nackdelar med daghemsvistelse för barnen. Detta i ljuset av att mammors återinträde i yrkeslivet efter att de fått barn inte betraktades som självklart under denna tid och att företeelsen att många barn lämnades på daghem var relativt ny. Det rådde delade meningar om daghemsvistelsen var av godo eller ondo för barnen jämfört med att stanna hemma med sin mamma, såsom många var vana vid med utgångspunkt i tidigare rådande familjeideal.
Böcker som Emmas dagis (1976) och Lotta och daghemmet (1975) var med andra ord ideologiskt förankrade i en ambition att lyfta fram inte bara barnens vardagsförhållanden utan även vilka positiva vinster som fanns med daghemmen och med mammors yrkesarbete. I Lotta och daghemmet demonstrerar Lotta för rätten till ett daghem och en dagisplats så att hennes ensamstående mamma ska få ett enklare livspussel och Lotta en rikare vardag. Dagisböckerna från 1970-talet fungerade under sin tid både som ett sätt att informera om och normalisera daghemmen som livsmiljö och problemlösning. Detta kan ses som exempel på när barnlitteraturen både speglar sin samtid och försöker skriva fram en önskvärd framtid, något som jag talar om i intervjun.
Här är en länk till podavsnittet med intervjun: https://babbelpodden.se/avsnitt (säsong 4, avsnitt 1)
För den som vill läsa mer om Lotta-böckerna och Lotta och daghemmet, finns en analys med flera bilder från boken i Kalle Linds blogg om proggiga barnböcker. Länk:
För den som vill läsa min artikel, ”Trötta mammors försvarare: familjevärderingar i Kerstin Thorvalls bilderböcker från 1970-talet” i Barnboken. Tidskrift för barnlitteraturforskning finns en länk här: https://doi.org/10.14811/clr.v34i1.29
Omslag till Lottas akvarium (1975) av Ulf Hultberg och Behnn Edvinsson
Bild ur Kerstin Thorvallls och Monica Schultz bilderbok Sara (1975)
Redaktörens anmärkningar från orangeriet 